1.2. Grunddokumenten

Några år efter dess lansering formaliserade Debian grundreglerna det skulle följa som ett fri programvaruprojekt. Detta med avsikt aktivistiska beslut möjliggör en ordnad och fridfull tillväxt genom att försäkra sig om att alla medlemmar utvecklas i samma riktning. För att bli en Debian-utvecklare måste varje kandidat bekräfta, visa sitt stöd till, och följa grundreglerna etablerade i projektets grunddokument.

The development process is constantly debated, but these Foundation Documents are widely supported and consensual, and thus rarely change. The Debian constitution also offers other guarantees for their stability: a three-quarter qualified majority is required to approve any amendment.

1.2.1. Förpliktelsen mot användare

Projektet har också ett ”socialt kontrakt”. Vad gör då en sådan text i ett projekt avsett för utvecklingen av ett operativsystem? Det är ganska enkelt: Debian är till för sina användare, och därmed indirekt för samhället. Kontraktet sammanfattar de ansvar projektet tar på sig. Låt oss titta närmare på det:

Debian kommer att förbli 100% fritt.
Regel nummer ett. Debian är och kommer att fortsätta att bestå helt och uteslutande av fri programvara. Utöver det kommer all programutveckling inom Debian-projektet att vara fri.
PERSPEKTIV Bortom programvara
Den första versionen av Debians sociala kontrakt sade att ”Debian kommer att förbli 100% fri programvara”. Att ta bort detta sista ord (genom ratificering av version 1.1 av kontraktet i april 2004) visar på viljan att uppnå frihet, inte endast för programvara, men också för dokumentationen och andra element Debian tillhandahåller omkring dess operativsystem.
This change, which was only intended as editorial, has, in reality, had numerous consequences, especially with the removal of some problematic documentation. Furthermore, the increasing use of firmware in drivers poses problems: many are non-free, yet they are necessary for proper operation of the corresponding hardware. With the ratification of Version 1.2 of the contract in 2022, just before the Bookworm release, the project decided to address this issue with an addition to the last item in the contract.
Vi vill ge tillbaka till den fria programvarugemenskapen.
Varje förbättring till Debian-projektet i ett verk integrerat i distributionen ges tillbaka till författaren av verket (kallat ”uppströms”). Debian försöker att arbeta med gemenskapen istället för att arbeta isolerat.
GEMENSKAP Uppströmsförfattare eller Debian-utvecklare?
The term “upstream author” means the author(s)/developer(s) of a work, those who write and develop it. On the other hand, a “Debian developer” usually uses an existing work to transform it into a Debian package - the term (Debian or downstream) “maintainer” is better suited here.
In practice, there can be overlaps between both roles: the Debian maintainer may write a patch, which benefits all users of the work. In general, Debian encourages those in charge of a package in Debian to get involved in “upstream” development as well (they become, then, contributors, without being confined to the role of simple users of a program). Or the Debian developer creates tools or documentation for the Debian distribution, like packaging helpers (e.g. debhelper) or integration frameworks (e.g. ca-certificates) and becomes an “upstream author” for those creations.
Vi döljer inte problem.
Debian är inte perfekt, och varje dag kommer det finnas nya problem som behöver åtgärdas. Debian kommer alltid att hålla hela sin felrapporteringsdatabas öppen för allmänheten. Felrapporter som sker över nätet är synliga för andra.
Våra prioriteringar är våra användare och fri programvara.
This commitment is more difficult to define. Debian imposes, thus, a bias when a decision must be made, and will discard an easy solution for the developers that will jeopardize the user experience, opting for a more elegant solution, even if it is more difficult to implement. This means to take into account, as a priority, the interests of the users and free software. Multiple roles within the project are dedicated to help achieving this goal.
Verk som inte uppfyller våra standarder för fri programvara.
Debian accepterar, och förstår att användare kan vilja använda en del icke-fria program. Det är därför projektet tillåter att delar av dess infrastruktur används för att distribuera Debian-paket av icke-fria program som kan återdistribueras på ett säkert sätt.
GEMENSKAP För eller mot avdelningen ”non-free”?
The commitment to maintain a structure to accommodate non-free software (i.e. the “non-free” section, see the sidebar VOCABULARY The main, contrib, non-free, and non-free-firmware archives) is frequently a subject of debate within the Debian community.
Kritiker hävdar att det vänder folk från fria programvarualternativ, och direkt motsäger principen att endast tjäna fri programvara. De som är för det påpekar att de flesta av paketen i ”non-free” är nästan fria, och hindras vara det av några irriterande begränsningar (det vanligaste är förbudet av kommersiell användning av programvaran). Genom att distribuera dessa verk i grenen ”non-free” förklarar vi indirekt till upphovsmannen att deras verk skulle användas mer, och vara kändare om de kunde inkluderas i avdelningen ”main”. De inbjudes vänligt att ändra på sin licens för att uppfylla de kraven.
After a first and unfruitful attempt in 2004, the complete removal of the non-free section is unlikely to return to the agenda, especially since it contains many useful documents that were moved simply because they did not meet the new requirements for the main section. This is especially the case for certain software documentation files issued by the GNU project (in particular, Emacs and Make). Many modern systems further also require so called “firmware“, small binary files, which are necessary to run specific hardware. Many of these files do not meet the requirements for the main or contrib section, and thus remain “non-free“.
In 2022, the project decided in the General Resolution (GR) 2022-003 that in upcoming releases, Debian Bookworm being the first one, the official installation media will contain all firmware files, even if non-free, to enable the use of Debian with hardware that requires such firmware. This major change was ratified with Version 1.2 of the contract.
→ https://www.debian.org/vote/2022/vote_003

Den fortsatta existensen av avdelningen ”non-free” är ibland en källa till splittring inom Free Software Foundation och är huvudorsaken till att de officiellt vägrar att rekommendera Debian som ett operativsystem.

1.2.2. Debians riktlinjer för fri programvara

This reference document defines which software is “free enough” to be included in Debian. If a program's license is in accordance with these principles, it can be included in the main section; on the contrary, and provided that free distribution is permitted, it may be found in the non-free section. The non-free section is not officially part of Debian; it is an added service provided to users. A more detailed explanation of the different parts of the Debian archive can be found in the sidebar VOCABULARY The main, contrib, non-free, and non-free-firmware archives.

Denna text blivit en auktoritet för ämnet fri programvara, och har tjänat som en grund för ”definitionen av öppen källkod”. Historiskt är det därför en av de första formella definitionerna av konceptet ”fri programvara”.

The GNU General Public License, the BSD License, and the Artistic License are examples of traditional free licenses that follow the 9 points mentioned in this text. Below you will find the text as it is published on the Debian website.

→ https://www.debian.org/social_contract.html#guidelines

Fri vidaredistribution.
Licensen för en Debian-komponent får inte hindra inte någon part från att sälja eller att ge bort den som en delkomponent av en programvarudistribution innehållande program från flera olika källor. Licensen får inte kräva ersättning av något slag för en sådan försäljning.
Källkod.
Programmet måste inkludera källkod och måste tillåta distribution i både källkodsform samt kompilerad form.
Härledda verk.
Licensen måste tillåta ändring och härledda verk, och måste låta dem distribueras under samma villkor som originallicensen.
Integritet för upphovsmannens källkod.
Licensen kan begränsa källkod från att distribueras i modifierad form endast endast om licensen tillåter distributionen av ”programfixar” med källkoden, i syftet att ändra programmet under byggtid. Licensen måste explicit tillåta distribution av programvaran byggd från modifierad källkod. Licensen kan kräva att härledda verk använder ett annat namn eller versionsnummer än originalprogramvaran (Detta är en kompromiss. Debian-gruppen uppmuntrar alla upphovsmän att inte begränsa filer från att modifieras, varken källkod eller binära).
Ingen diskriminering av personer eller grupper.
Licensen får inte diskriminera personer eller grupper.
Ingen diskriminering av användningsområden.
Licensen kan inte förhindra någon från att använda programmet för ett specifikt användningsområde. Den kan exempelvis inte begränsa programmet från kommersiell användning eller genetisk forskning.
Licensdistribution.
Rättigheterna medföljande programmet måste gälla för alla till vilka programmet distribueras, utan behovet av en ytterligare licens för dessa parter.
Licensen får inte vara Debian-specifik.
Rättigheterna för programmet får inte bero på att programmet är en del i Debian-systemet. Om programmet extraheras från Debian och används eller distribueras utan Debian, men annars under samma villkor som programlicensen, ska alla parter till vilka programmet distribueras ha samma rättigheter som de som ges i samband med Debian-systemet.
Licensen får inte smitta ner annan programvara.
License får inte ange begränsningar på annan programvara som distribueras med den licenserade programvaran. Till exempel får licensen inte insistera att alla andra program distribuerade på samma medium måste vara fri programvara.
GRUNDERNA Copyleft
Copyleft är en princip som användar upphovsrätter för att garantera friheten för ett verk och dess härledda verk istället för att begränsa användarnas rättigheter, som är fallet med properitär programvara. Det är också en ordlek med ”copyright”. Richard Stallman fick ideen när en skämtsam vän till honom skrev ett brev med adressen: ”copyleft: all rights reserved”. Copyleft bevarar alla ursprungliga friheter vid distribution av ett original eller en modifierad version av ett verk (vanligtvis ett program). Det är därför inte möjligt att distribuera ett program som proprietär programvara om det är ett härlett verk från kod av ett program släppt under copyleft.
Den kändaste familjen av copyleft-licenser är GNU Generell Publik Licens (GPL) och dess härledda verk, GNU Mindre Generell Publik Licens (LGPL), och GNU Fria Documentations Licens (GFDL). Tyvärr är ofta copyleft-licenser inkompatibla med varandra och det är därför bäst att bara använda en av dem.
Exempel på licenser
GPL, BSD och Artistisk lincens är exempel på licenser som vi kallar "fria".
GRUNDERNA Fria licenser
GNU GPL, BSD-licensen och Artistisk Licens uppfyller alla Debians riktlinjer för fri programvara, även om de är annorlunda sinsemellan.
The GNU GPL, used and promoted by the FSF (Free Software Foundation), is the most common. Its main feature is that it also applies to any derived work that is redistributed: a program incorporating or using GPL code can only be distributed according to its terms. It prohibits, thus, any reuse in a proprietary application. This poses serious problems for the reuse of GPL code in free software incompatible with this license. As such, it is sometimes impossible to link a program published under another free software license with a library distributed under the GPL. On the other hand, this license is very solid in American law: FSF lawyers have participated in the drafting thereof, and have often forced violators to reach an amicable agreement with the FSF without going to court.
→ https://www.gnu.org/copyleft/gpl

BSD-licensen är den minst restriktiva: Allt är tillåtet, inklusive användning av modifierad BSD-kod i ett proprietärt program.
→ https://www.opensource.org/licenses/bsd-license.php

Slutligen är Artistisk Licens en kompromiss mellan de tidigare nämnda: integration av kod i en proprietär applikation tillåts, men ändringar måste publiceras.
→ https://www.opensource.org/licenses/artistic-license-2.0.php

Den kompletta texten för dessa licenser finns tillgänglig i /usr/share/common-licenses/ i alla Debiansystem (när det gäller BSD är det den nyare 3:e klausul licensen).

GEMENSKAP Bruce Perens, en kontroversiell ledare

Bruce Perens var den ledare som tog över efter Ian Murdock i Debian-projektet. Han var väldigt kontroversiell med sin dynamiska och auktoritära stil. Trotts detta kvarstår han som en viktig bidragsgivare till Debian, för vilket Debian har att tacka för redigeringen av den välkända ”Debian Fria Mjukvaruguidelines” (DFSG), sprunget ur en ide från Ean Schuessler. Från den härledde Bruce den nu välkända ”Definition på Öppen Källkod”, och tog bort alla referenser till Debian från den.

→ https://opensource.org/

Bruce har fortsatt att vara starkt fäst vid Debian och han fortsätter att stödja denna distribution politiskt och ekonomiskt, även om han lämnade projektet ganska känslosamt. Han visar sig fortfarande sporadiskt på e-postlistor för att ge råd och presentera sina senaste Debian-initiativ.

Last anecdotal point, it was Bruce who was responsible for inspiring the different “codenames” for Debian versions (1.1 — Rex, 1.2 — Buzz, 1.3 — Bo, 2.0 — Hamm, 2.1 — Slink, 2.2 — Potato, 3.0 — Woody, 3.1 — Sarge, 4.0 — Etch, 5.0 — Lenny, 6.0 — Squeeze, 7 — Wheezy, 8 — Jessie, 9 — Stretch, 10 — Buster, 11 — Bullseye, 12 — Bookworm, 13 (not released yet) — Trixie, Unstable — Sid). They are taken from the names of characters in the Toy Story movie. This animated film entirely composed of computer graphics was produced by Pixar Studios, with whom Bruce was employed at the time that he led the Debian project. The name “Sid” holds particular status, since it will eternally be associated with the Unstable branch. In the film, this character was the neighbor's child who always broke toys — so beware of getting too close to Unstable. Otherwise, Sid is also an acronym for “Still In Development”.