9.4. Adminstrationsgränssnitt

Det kan ibland vara intressant att använda ett grafiskt gränssnitt för administration. En administratör behöver nödvändigtvis inte känna till alla konfigurationsdetaljer för alla deras tjänster, och har kanske inte alltid tid att titta efter i dokumentationen. Ett grafiskt administrationsgränssnitt kan därför påskynda tillkomsten av en ny tjänst. Det kan också underlätta tjänstekonfigurationer som är svåra att konfigurera.

Ett sådant gränssnitt är endast en hjälp, och inte ett självändamål. En administratör måste hursomhelst mästra dess egenskaper för att förstå hur det går att jobbar runt potentiella problem.

Eftersom inga gränssnitt är perfekta kan du lockas av flera olika lösningar. Det bör undvikas om möjligt, eftersom olika verktyg ibland är inkompatibla i deras arbetsmetoder. Även om de alla strävar efter att vara flexibla och försöker anpassa konfigurationsfilen som en enskild referens, kan de inte alltid integrera externa ändringar.

9.4.1. Browser-based Administration: `cockpit`

Cockpit is a web-based graphical interface. It is secured by HTTPS by default and can be used with your own trusted certificates. It allows an administrator to access not only data and basic administration functions, but also a terminal to run commands directly on the target system. The interface is provided in form of multiple packages which provide module-like functionality. For example, cockpit-pcp provides functionality to log and access resource usage statistics. It is important to know that the cockpit-networkmanager should not be installed if network-manager is not installed either. Some of the modules provide network services, and it should be carefully checked if they should really be accessible by the public.

→ https://cockpit-project.org/

9.4.2. Administrera över ett webbgränsnitt: `webmin`

Det här är, utan tvekan, ett av de mest lyckade admistrationsgränssnitten. Det är ett modulärt system skött genom en webbläsare, och täcker ett brett omfång av områden och verktyg. Vidare så är det internationaliserat och finns tillgängligt i många språk.

Figur 9.5. Webmin dashboard

Sadly, webmin is no longer part of Debian. Its Debian maintainer removed the packages created because they no longer had the time required to maintain them at an acceptable quality level. Nobody has officially taken over, so Debian does not provide the webmin package.

There is, however, an unofficial package distributed on the webmin.com website. Contrary to the original Debian packages, this package is monolithic; all of its configuration modules are installed and activated by default, even if the corresponding service is not installed on the machine. Users should be aware that webmin had its fair share of vulnerabilities. It should therefore be kept up-to-date, and additional measurements might be in order for public systems using it.

SÄKERHET Ändra lösenord för root

On the first login, identification is conducted with the root username and its usual password (or any user's login credentials which belongs to the sudo group). It is recommended to change the password used for webmin as soon as possible, so that if it is compromised, the server's user accounts will not be involved, even if this confers important administrative rights to the machine.

Beware! Since webmin has so many features, a malicious user accessing it could compromise the security of the entire system. In general, interfaces of this kind are not recommended for important systems with strong security constraints (firewall, sensitive servers, etc.), and they are not recommended to be exposed to the public either.

Webmin används genom ett webbgränssnitt, men det kräver inte att Apache installeras. I princip har programmet sin egen integrerade miniwebbserver. Denna server lyssnar på port 100000 och accepterar säkra HTTP.-anslutningar.

Inkluderade moduler täcker ett brett omfång av tjänster:

all base services: creation of users and groups, management of crontab files, service scripts/files, viewing of logs, etc.
bind: DNS-serverkonfiguration (namntjänst);
postfix: SMTP-serverkonfiguration (e-post);
network services: configuration of the xinetd super-server;
disk quota: user quota management;
dhcpd: DHCP-serverkonfiguration;
proftpd: FTP-serverkonfiguration;
samba: Samba fileserverkonfiguration;
software: installation eller borttagning av program från Debianpaket och systemuppdateringar.

Administrationsgränssnittet är tillgängligt i en webbläsare http://localhost:10000. Se upp! Inte alla moduler är direkt användbara. Ibland måste de konfigueras genom att ange platserna för de motsvarande konfigurationsfiler och en del exekverbara filer (program). Ofta kommer systemet att fråga dig när det misslyckas med att aktivera en begärd modul.

ALTERNATIV GNOME kontrollcenter

GNOME-projektet tillhandahåller också flera olika adminstrationsgränssnitt som vanligen är åtkomliga via posten ”Inställningar” i användarmeny högst upp till höger. gnome-control-center är huvudprogrammet som för samman alla dessa, men många av de systemomfattande konfigurationsverktygen tillhandålls effektivt av andra paket (accountsservice, system-config-printer med mera.). Även om de är lättanvända täcker dessa program endast ett begränsat antal tjänster: användarhantering, tidskonfiguration, nätverkskonfiguration, skrivarkonfiguration och så vidare.

9.4.3. Konfigurera paket: `debconf`

Many packages are automatically configured after asking a few questions during installation through the Debconf tool. These packages can be reconfigured by running dpkg-reconfigure -plevel package.

I de flesta fall är dessa inställningar ganska enkla; endast ett par viktiga variabler i konfigurationsfilen ändras. Dessa variabler är ofta grupperade mellan två linjer så att omkonfiguration av paketet endast omfattar det stänga området. I andra fall, kommer omkonfiguration att ändra någonting om skriptet upptäcker en manuell modifikation av konfigurationsfilen, för att kunna bevara dessa mänskliga ingrepp (eftersom skriptet inte kan försäkra att dess egna ändringar inte kommer att störa befintliga inställningar).

DEBIAN RIKTLINJER Bevara ändringar

Debians riktlinjer stipulerar att allt ska ske för att bevara manuella ändringar gjorda för en konfigurationsfil, så att fler och fler skript är försiktiga med att redigera konfigurationsfiler. Allmänna principen är enkel: skriptet kommer endast att göra ändringar om den vet om tillståndet för konfigurationsfilen, vilket verifieras av att jämföra kontrollsumman för filen jämfört mot den senast automatiskt genererade filerna. Om de är samma är skriptet autentitserat til att ändra konfigurationsfilen. Annars avgör den om filen har ändrats och frågar efter vilken åtgärd den ska genomföra (installera den nya filen, spara den gamla filen eller prova att integrera de nya ändringarna med befintlig fil). Denna försiktighetsprincip har varit unik för Debian, men andra distributioner har med tiden också börjat att omfamna den.

Programmet ucf (från Debianpaketet med samman namn) kan användas för att implementera ett sådant beteende.